3 reaktion på “Ett leende runt hörnet

  1. I fjol kapade vi en klematis som brukade slingra sig runt stuprännan, ja, den kortades ner vid roten nästan.Åååå, som den växte! Pv satte upp en spaljé och vi fick en överdådig blomning som varade länge!
    Det är oerhört typiskt undertecknad .., men nu har jag skaffat ett oändligt antal (ja, ungefär tre, fyra stycken ,-) nya varianter av klematis som ska få förgylla vår tillvaro och pv suckar .., nya spaljéer ska förstås upp och ”kan man inte behärska sig nån gång …, är det inte humle som snart täcker huset, så är det nåt annat!”

  2. Det låter underbart Elisabet, jag vill också ha ett oändligt antal klematis. Vad kan vara tjusigare att täcka huset med än just det! Att våga sig på det där brutala kortandet av plantan, det borde också vi göra, ty denna är en rätt tanig liten figur. Men så slår den ut i blom och är vips förlåten dess relativa ynklighet. Men i sommar skall det allt ske, bara en blomning till först.

  3. Pingback: Valborgsexplosion i backspegeln | Hagasessorna

Kommentarer inaktiverade.