Nu vänder det. Precis just nu.

midvinterljus
I en av galaxens yttersta delar, på en himlakropp nära en relativt liten sol.
På den del av klotet som med sin axel pekar mot rymdens tommare trakter.
Där händer det. Precis just nu.
Vändningen.

Klockan 18.11 lördag den 21 december 2013 når Jordens norra halvklot sin allra skarpaste lutning bort från solen. Mörkare blir det inte. Sekunden efter den absoluta tidpunkten går vi redan mot ljusare tider, medan natten framför oss ännu är årets allra längsta.

Då är tid att fira och det gör vi, både mörkret och det ljus som nu är på väg.

Share

Regnbåge i hand

mangoldknippe

Det är svårt att kröna den vackraste grödan, ja förstås helt omöjligt. Helt klart är dock att mangolden tävlar om en topplacering. Sorten Rainbow Chard sprider under gröna blad ut sitt klargula till röda spektrum både trädgårdsland som i min hand.

 

Share

Sågens första flygblad – en högtidsstund

sag_flygblad

Efter en dryg mil på cykel och 37 flygblad senare avslutas kvällens högtidliga flygbladsrunda med information om Sågens allra första utåtriktade happening. Det är stort av flera skäl. Att allt fejande och fixande i Sågen nu gjort den tillräckligt redo för att släppa in en krets människor också utanför de närmaste bekantskaperna OCH att öppningen sker med en konsert med ingen mindre än Brita Kristina, det soloprojekt som Kicki Fagerlund – en av årets hagastipendiater – leder. I eftermiddags soundcheckade hon i Sågen som ett varmt godkännande. Det blir en fin kväll i morgon.

Share

Välkomna stipendiater!

stipendiebuss
En av sommarens stora händelser är ankomsten av årets Dagarna-på-Haga-stipendiater, i år Amie Andersson Jobe och Kicki Fagerlund som under denna vecka kommer bo på Haga arbeta med respektive projekt. På gladpirriga ben inväntar Marie och jag den buss som snart anländer till Söderköpings resecentrum. Vilka är de dessa två personer som vi tidigare i vår, i stenhård konkurrens med andra, till slut valde? Hur ser deras liv ut? Vad kommer de att göra under veckan och hur kommer våra gemensamma middagssamtal under veckan låta? Snart vet vi…

Share

Trekaffe på filt

trekaffeAv alla toppfina saker det innebär att ha goda grannar, hör det att bli bjuden på trekaffe i trädgården helt klart till de allra bästa. Här dukar Lisa på Bäckaby fram dagens nybakade som idag också äts för att fira det stora grävprojektet precis kommit igång. Där ett dike strax senare skulle ha förvandlats till en å.

Share

Potatispremär i pärlor

potatispremiar1

Den dag det är dags att skörda första potatisståndet, är en dag värd att tydligt markera. Vår vän J som är på besök är bra på detta och har med sig tre pärlhalsband för tillfällen som dessa. Det är ännu gott om pytteknölar under blasten, så skörden kommer må fint av att under kommande veckor växa till sig ytterligare, men de som är klara är fina både i storlek och färg. Sorten i detta trädgårdsland är Rocket – tidig, ljusgul och underbart välsmakande. Jorden är så lucker att knölarna är snudd på rena när de kommer ur jorden.

potatispremar2

potatispremiar3

potatispremiar4

Share

Nytt liv i trakten

estridbukett

Det har fötts en ny medborgare i trakten! I torpet Fredrikslund bor hon, och med den skönaste av Hagabuketter förbereder vi oss för ett första möte. Brandlilja, smultronshersmin, åkertistel, prästkrage och pioner av sorterna Sarah Bernard (som planterades 2011 och nu slår ut för första gången) och Hagas egen vita med doft av himmelrike. Välkommen till livet Estrid!

Share

Blommande knölar

potatisblom1

”Det är svårt att hävda sig mot en knöl. Mot flera stört omöjligt”. Så lyder nog ett ordspråk bland blommorna i Potatislandet och jag håller med. Potatisblomman liknar nästan inget annat, jo kanske tomaten (som den ju är släkt med) fast många gånger mer exotisk i sin violettgula sättning. Jag älskar den. Det gör humlan med, som här landar på en Rocket – den tidigare av årets två sorter på Haga.

potatisblom2

potatisblom3

Share

Friterade herrar

Det har just blivit juli och det växer så det knakar. Sommarsquashen firar den nya månaden med att sätta säsongens första frukt. En vän berättade att hon i Italien ätit friterade squashblommor och att det kanske var det godaste hon ätit. Det har ännu inte testats på Haga men låter ju onekligen som något att uppleva samtidigt som det känns väl lyxigt att äta en blomma som skulle kunna bli en hel frukt. Det får bli hanplantorna som ju annars bara vissnar och dör utan att lämna efter sig vidare ätbart på växten. På bilden syns tydligt skillnaden. Den vänstra får vara kvar på plantan om den högra går i pannan.

sommarsquash

Har du månne provat att fritera dem? Hur smakade det? Tips på recept?

Share

Missade tåg och den lilla buteljen

haga_appelblom

Haga i äppelblom och jag vill stoppa tiden. Så är det alltid. Denna svidande insikt om alla de tåg som naturen vinkar grönt ljus till denna tid på året. Vagnarna som lämnar perrongen i så oerhört mycket högre hastighet än jag hinner med.

- Stopp! Hallå, vänta!

Men nej, ingen lyssnar och under tiden jag i förundran vänder mig åt ett håll, missar jag ett fyrverkeri bakom ryggen. Körsbärsträdet. Tibasten. Jag lämnar Haga för att jobba några dagar i stan och vips tycks björkarnas klibbiga musöron ha uteblivit detta år. Fast det har dom inte, jag har bara helst simpelt missat dem. Varit på fel plats, vid rätt tidpunkt. Livet, livet. Döden, döden. Trädgården är lika fantastisk som obarmhärtig och jag kan inte fly.

Lånar ord av Astrid Lindgren i beskrivningen av livets ändlighet, hon är bra på dem. ”Det är som att stå under Niagarafallet med en liten pilsnerbutelj i handen och försöka fånga upp vattnet. Mer än så får du inte”. Aldrig känns det tydligare än just den här tiden på året.
Rabarbern som på kort tid vecklat ut sig i kraftfull bredd fångar äppelblommornas blad som nu lämnar träden. Försommartid år tjugohundratretton är snart förbi.

rabarber_appelblom

 

Share

En extra våning

liljekonvalj1

Marken där det gamla dasset står går så här år knappt att beträda. Ändå är det ett måste. Att pricka in den lika korta som överdådiga konvaljblomningen är en sån där present som nästan är för stor för att riktigt kunna ta emot. Det har nyss slutat regna och redan på ett tiotal meters håll möts jag av den första doftpuffen.

Mina tankar hamnar hamnar litet överraskande i hissen på Stockholms Stadsteater där jag arbetade under flera år. Ibland hade jag tur och delade hiss med Yvonne Lombard. Hennes parfym doftade alltid liljekonvalj, säkert gör den det fortfarande. Det hände att jag följde med en extra våning för att stanna i doften ytterligare en stund.

Jag lägger mig i mossan bredvid en fullt utslagen blomranka. Reser med en extra stund.

liljekonvalj_nara

Mera konvalj här och här.

Share

Pang!

vallmojocke

Sommaren firar sin ankomst i silkesröd explosion. Det är första juni och vallmoplantan vi redan första sommaren flyttade till slänten på ovansidan av huset har skyndat sig för att hinna först av alla. Den vinner detta år med stor marginal.

Fast allra först hinner den aldrig. Tulpanen som tar matchen hittar du här.

Share

Upp upp upp

humle1

Humlen som Katarina och jag planterade förra sommaren har överlevt vintern och redan skickat upp stadiga blad. I fjol var den trots sin ungdom snabb uppför ställningen som stöttar vattenrännan ut från taket. Ända upp till stångens totala höjd nådde den aldrig, men i år finns starka förhoppningar att fjolårets gränser passeras med god marginal. Plantan har fått gödsel och ser mycket pigg ut.

Skelettet från den skepnad plantan antog förra året klamrar ännu kvar längs den rostiga ställningen.

humle2

Share