För fem år sen. Idag.

Det är den 6 maj 2006 och för allra första gången sätter sig de fyra framtida sessorna i bilen söderut. Det är visning på ett antal hus ett par mil utanför Söderköping, och solen skiner. Faktum är att detta är första gången de över huvud taget åker bil tillsammans.
Men det skall bli långt ifrån den sista.

Kanske var det hundra andra spekulanter som tittade på gården. Vi dröjde oss kvar längst av alla, lät mäklaren åka hem, skruvade upp kaffetermosen och njöt av vårvärmen längs uthusväggen.

Det är viktigt med en tydlig målbild och på vägen tillbaka till Stockholm stannar vi i Norrköping och köper en rödvinbärsplanta, den ska vi plantera på gräsmattan när trädgården är vår. Och nu står den där.
I fjol gav den sin första stora skörd.

 

Share

Det regnar in!

Minns den första sommarens första ösregn – ett rejält skyfall ute och snudd på samma flöde inomhus. Japp, det var hål i taket. Vi samlade ihop alla tänkbara behållare det nyinflyttade huset kunde uppbringa, från minsta tekopp till den stora zinkbaljan som Marie och Katarina just köpt hos antikhandlaren i Valdemarsvik. Kärlen fylldes snabbt, liksom insikten om att hålen i taket måste tätas och det fort. Först snabba om än tillfälliga lösningar – lagomt hållbara tills den stora takrenoveringen kunde äga rum. Mer om den i en senare post.

Karin, sedd genom ett av hålen i taket under den stora takrenoveringen.

Katarina, under ruttet tak men på gott humör.

Share

Turbo – första mötet

Det var i september 2006 vi träffade honom första gången – Turbo, redan då med utseendet hos en liten farbror. Han bor på gården Ormestorp och är en basset, en ras som på nätet beskrivs som att den ”utgår ifrån att alla andra djur av släktet hund är positiva och trevliga och därför ofta blir förvånade om de inte mottages med förväntad uppskattning från motparten”. Vi, som numera möter Turbo som en av tre hundar på gården, kan intyga att det stämmer.

Turbo, för allra första gången på väg fram till Stefans hand.

Share