En mängd iris kryper varje vår upp ur gräsmattan mellan husen. De första åren på Haga tyckte jag att de såg rätt trista ut i sitt stora gäng, blekgula och anonyma. Ibland fick jag till och med impulsen att gräva upp dem. Såklart gjorde jag aldrig det och när jag en dag satte mig för att vila på en berghäll strax intill förstod jag hur dessa blommor egentligen var tänkta att beskådas – en och en, och mycket nära.
Om bara någon månad är dessa blad blott två bland tusenden. Men idag, första söndagen i mars 2011, är detta par ljust gröna aklejarosetter från fjolårets sådd ett helt litet under.
Jag står vid plantorna en lång stund och tänker på hur lite som just nu behövs för att göra mig väldigt väldigt glad.
Sedan går jag vidare bland trädgårdens snöfria rabatter och hittar även…
Stockros
Pion
Lupin
Jordgubbe
…och ännu mer akleja
Vännerna Erika och Ulf letar efter ett lantställe, det står att läsa på Erikas blogg. På tomten till det hus som de siktat in sig på står äppelträd, vars blomning säljaren klokt lagt upp bland bilderna på mäklarens sida. Äppelträd i blom är omöjliga att motstå.
Eftersom vi på Haga hellre vill se fler vänner flytta nära oss, än att de om somrarna förvinner någon helt annanstans, passar vi på att påminna om att den praktfullaste av äppelblom står att finna i trakterna kring östra Östergötland.
När bröstet skriker av längtan efter vår och jag på riktigt tror att jag håller på att förlora förståndet i bristen på klorofyll, blir det knappast bättre av att bläddra bland svunna säsongers blomsterbilder. Som denna sömntuta som blommade i landet nedanför äppelträdet sommaren 2009, sort Champagne and Roses.
- Blommor som är orangea och gula signalerar arbetarklass och ses som lite mindre fint, sade en gäst på besök. Hon hade läst det i en trädgårdsbok.
Jaha, tänkte vi alla och sket i det. Gästen också för hon var på vår sida.
I mitten av maj, närmare bestämt den 15:e, går jag ett varv med kameran i trädgården för att fånga några bitar av det ljuvliga nuet. Löftesrika knoppar överallt. Och blommor blommor blommor!
Den ståtliga pingstliljan Finland med uthuset som fond.
Lammöron och pärlhyacint, a match made in heaven!
Jättevallmons knopp håller daggen hela dan.
En myra redan redo att hugga in på pionens sockerhaltiga saft.
Lupinbladen utgör redan en mindre buske.
Gracila gula tulpaner dansar vid Hagas södraste husknut.
Mera tulpaner…
Sibirisk vallmo.
Tusenskönan har i år själv hoppat vidare från den ena sidan av den låga stenmuren (där de planterades av Marie), till den andra.
Hyacinter…
…i mängd!
En Tim Burtonsk generationsväxling i ormbunken vecklar ut sig ur fjolårsbuskens vissenhet.
Nordisk stormhatt och fingerborgsblomma.
Rabarbern i norrsluttningen har aldrig mått bättre.
Libbstickan fortsätter sin kraftiga tillväxt. Smakar för övrigt buljong.
I den ostädade spenatbädden från i fjol har de kvarlämnade spenatruggarna släppt sina frön…
…som redan spirar kraftfullt mot majsolen.
Styvmorsviol. Varför heter de förresten så?
Gullviva.
En av säsongens första.
Att överta en gammal trädgård är en stor uppgift. I jorden, bland snåren, gömmer sig svunna tiders grödor. Väntar på befrielse, på plats att åter breda ut sig. Som luktpiononen, förtrollande och troget blommande varje år.
Pion i Norrsalongens fönster.
