Med näsan i våren

När mandelblommans spröda kronblad slagit ut är det tvunget att böja sig ned för att känna på den lika svaga som tydliga doften. Så försiktig är den att det är klokt att sluta ögonen för att riktigt få fatt i den. När du ändå befinner dig där nere är det bara att fortsätta med den ännu våta jorden, doftviolen och myntans första blad som nu tittat upp. Sedan lyfter du näsan mot himlen och drar i ett djupt andetag av hägg ned i lungorna. Det är den tiden nu.

Share

Kopian eller originalet?

Om det gick att publicera en doft här på sidan skulle det just nu bli den från den här violen. Min näsa förvirras i sorterandet av doften. Står jag inför originalet eller dess artificiella syskon? Tanken att denna blomma inte skulle lukta tablettask, utan tvärt om, känns otänkbar. Performativitetens problematik i trädgårdslandet.

Share