Välkomna stipendiater!

stipendiebuss
En av sommarens stora händelser är ankomsten av årets Dagarna-på-Haga-stipendiater, i år Amie Andersson Jobe och Kicki Fagerlund som under denna vecka kommer bo på Haga arbeta med respektive projekt. På gladpirriga ben inväntar Marie och jag den buss som snart anländer till Söderköpings resecentrum. Vilka är de dessa två personer som vi tidigare i vår, i stenhård konkurrens med andra, till slut valde? Hur ser deras liv ut? Vad kommer de att göra under veckan och hur kommer våra gemensamma middagssamtal under veckan låta? Snart vet vi…

Share

The more the merrier

– När man ändå skall göra nåt, är det lika så bra att göra många.
Detta brukar av andra sessor påstås vara ett signum för mig, och det är nog sant. Ännu mer sant är påståendet gällander min pappa som på samma gång sågat upp inte en, inte tio, utan ett flerhundratal trädbitar passandes ihop som fågelholkar. Varje gång jag hälsat på honom i Jämtland där han bor, skickar han med ytterligare några brädbitar till en framtida holk på Haga. Detta var i mars. Nu är det juni och svartvita flugsnappare och talgoxar – stora som små – befolkar Hagas nu ordentligt utökade hyresfastighetsbestånd.

Fast endast en är kamerabevakad.

Share

För fem år sen. Idag.

Det är den 6 maj 2006 och för allra första gången sätter sig de fyra framtida sessorna i bilen söderut. Det är visning på ett antal hus ett par mil utanför Söderköping, och solen skiner. Faktum är att detta är första gången de över huvud taget åker bil tillsammans.
Men det skall bli långt ifrån den sista.

Kanske var det hundra andra spekulanter som tittade på gården. Vi dröjde oss kvar längst av alla, lät mäklaren åka hem, skruvade upp kaffetermosen och njöt av vårvärmen längs uthusväggen.

Det är viktigt med en tydlig målbild och på vägen tillbaka till Stockholm stannar vi i Norrköping och köper en rödvinbärsplanta, den ska vi plantera på gräsmattan när trädgården är vår. Och nu står den där.
I fjol gav den sin första stora skörd.

 

Share

Vår vid våra fötter


Om bara någon månad är dessa blad blott två bland tusenden. Men idag, första söndagen i mars 2011, är detta par ljust gröna aklejarosetter från fjolårets sådd ett helt litet under.
Jag står vid plantorna en lång stund och tänker på hur lite som just nu behövs för att göra mig väldigt väldigt glad.

Sedan går jag vidare bland trädgårdens snöfria rabatter och hittar även…

Stockros


Pion


Lupin


Jordgubbe


…och ännu mer akleja

Share

En storlek större

Hönshustomten

Våren 2008 ökar vi tomten och ytterligare ett hus lägs till Hagas gårdsbild. Eller rättare sagt, till gårdsbilden har den ju hört hela tiden, men nu fick den återgå till gemensamt ägo. Det kändes toppen! Vad vi ska göra av vårt nya hus har vi då ännu inte bestämt, men nåt bra ska det bli.

Johan och Samuel fäller rutinerat de tallar på tomten som under vinterns stormar fått rötterna att tappa fästet. De som står kvar reser sig rakryggade.
Vi skålar för vår nya mark och Hagas framtid!

Hönshustomten invigning

 

Share

Känslan av lyx

Att äga en trädgård har verkligen påverkat min känsla för lyx. Tidigare toppar på listan såsom glassiga premiärer, fina restaurangmiddagar eller nya macdatorer befinner sig nu långt efter nuvarande regent på förstaplatsen: Jord!
Ny fräsch jord förpackad i stadiga femtioliterspåsar, ju fler desto bättre.

I år blev antalet femtiotvå. En summa som är svaret på frågan hur många jordpåsar två tusenlappar ger inkluderat kostnaden för transport, vilken besvarades av vår favoritbygghandel Djurbergs i Söderköping. Ett par dagar, och ett stort leende senare, står jag mitt i det nygrävda landet. Badande i mylla och en svallande känsla av lyx.

Share

Växthus

Diskussioner om ett växthus på Haga har varit många. Ett tappert försök att förverkliga drömmen gjordes då jag och Katarina byggde ett.  Bygget fungerade som växthus en sommar, idag är utrymmet vårt vedlider och förvaring för 1000- tals krukor i alla tänkbara storlekar, färger och material.

Här reser vi den hemsnickrade regelstommen.

Regelstommen täcktes med uv-beständig byggplast som vi fäste med häftpistol.

Joakim gör plantorna redo att flytta in, allt planteras om och krukor märks prydligt med skyltar gjorda av maskeringstape och blyerts.

Share