Med cykel i solen

Vårt nya sågverk ligger bara ett stenkast från där vi bor. Ändå är så här års vid tiosnåret på kvällen cykeln att rekommendera. Kombinationen solnedgångens ljus i ansiktet, tranornas trumpetande i öronen och vinden i håret är svårslagen.

Share

Vår såg

Det slog mig just att ingen av de bilder som tidigare publicerades från sågstädarhelgen visar hur sågen nu faktiskt ser ut där den nu ligger, löftesrik i sin vackert böjda kurva intill åkern. Så voila, här är den!

Share

Liv på dass

Liv Strömquist är så grym. Med nya numret av Galago och hennes serie om Ayn Rand placerad på dasset vill jag sitta där hela dagen.

Och nu tänkte jag att jag skulle länka till Galagos hemsida och tipsa dig som läser detta att skaffa dig en prenumeration. Så vips, visar det sig där att de för bara några dar sen lade ut hela den toppengrymma serien jag läser här ovan på webben. Du kan alltså läsa den helt gratis här nu genast, men skaffa såklart gärna ändå en prenumeration. Det är en bra tidning.

Share

Välkomsttruppen fejar, skurar, diskar, dammar, snickrar, röjer.

Nu är bara en dag kvar till årets Dagarna på Haga-stipendiater ankommer och det fejas så det yr kring hönshuset där de båda kommer att bo. Målet är att inget skall fattas dem så att de helt och hållet ska kunna fokusera på sitt viktiga arbete. Jag påminns om hur väldigt kul jag tycker att det är att städa och ställa i ordning inför gästers ankomst.
Inför stipendiater är det om möjligt ännu roligare.


Det skuras. Doften från linoljesåpa fyller hela platsen.


Stefan klipper och röjer så att utsikten från stipendiaternas utsikten skall vara i toppform.


Lyktorna i trädet justeras för att platsen även kvällstid skall vara den finaste.


Och en alldeles ny elstolpe snickras ihop för att möjliggöra användning av elektricitet, i den mån stipendiaterna får lust att nyttja denna moderna vara.

Inte nu, men alldeles strax är vi redo att ta emot dem båda.
Vi längtar intensivt, och hoppas att de gör likaså!

Share

Melissens försvarare

En stor, alldeles grön spindel med till synes åtta vakna ögon runt sitt huvud har barrikaderat sig i en citronmelissplanta. Stefan konstaterar att han aldrig sett en så stor och grön spindel tidigare och det har inte jag heller. Nu några dar senare kan konstateras att den är långt ifrån ensam i sitt slag här i trädgården. Välkomna nya gröna spindlar till Haga!

Share

Peppande planering inför finfint främmande från Afghanistan


Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det är en grymt bra devis som lever väl hos våra kära grannar Johan och Ethel på Ormestorp. Här planerar vi inför välkomnandet av fjorton ensamkommande ungdomar från Afghanistan till en kväll i den svenska skogen som de, enligt de anställda på flyktingförläggningen, säger att de både längtar efter att vara i och är litet rädda för. Det går knappt att föreställa sig en mer meningsfull uppgift än att minska rädslan och öka intresset för skogen, och inte heller går det föreställa sig bättre guider för det än just vännerna från Ormestorp.

Skogsmaskiner in action, kräftfiske i dammen, artbestämning av ätbart i skogen, åk i höskrinda, äventyrsbana till sjön och matlagning över öppen eld. Det är mycket vi vill hinna med under kvällen. Att välja blir lika svårt som nödvändigt. Om du var 16 år och nyligen anländ Sverige från Afghanistan, vad skulle du då helst möta under en utflykt med dina förläggningskamrater till en skog intill den östgötska kusten?

Share

I en ros hos Anita

Jag vet att jag velat fram och tillbaka (bisarrt nog eftersom jag ju inte ens tror på detta med reinkarnation), men jag måste minsann ändå få ändra mig igen. Ska jag någon gång återfödas som skalbagge vill jag varken helst landa i en pion eller på en kudde av fläder. I en av Anitas (hon med de makalösa gullvivorna om våren) helt bedövande väldoftande rosor får det bli.

Share

Innan första balen

En dag varje sommar är första dagen för höbärgningen. Detta år kom den idag. Det är med dubbla känslor jag går i den hisnande stora ladan. Nu är den så tom att den nästan ekar. När sista höbalen hämtats och pusslats in ligger den i gott sällskap av drygt tre tusen andra höbalar, kanske fyra. Jag vet att det enda sätt för en höbal att ta sig in i ladan är via det bullriga matarbandet och våra händer som nogsamt placerar varje höbal på sin särskilda plats inför kommande torkning. Men ännu står bandet helt stilla, luften är klar och den första svettdroppen har ännu inte trängt fram i min panna.

 

Share

Världens fjolligaste städtips

Då jag ju redan sedan tidigare punkterat min maskulinitet här på bloggen (också med hjälp av lavendel) tänker jag att det väl är lika bra att köra på. Detta tips är lika enkelt som ljuvligt givande och går alltså ut på att kort och gott se till att det första du dammsuger upp är en rejäl näve nyskördad lavendel. Den doft som fyller rummet under och strax efter städningen är berusande. Som här i det helt nyinredda stipendierummet.

Share