Ett filter vid dörren

Barn och äldre har i regel svårt att ta sig över det snygga trappsteg som skiljer utomhus från inomhus vid Hagas långsida – som om huset själv valde ut de gäster som passar det bäst. Vi kunde såklart bygga om och täta de breda springorna, men behåller det nog som det är. Här får det ny snygg färg och doften av linolja fyller förstukvisten.

Färgen i Katarinas burk är förstås blandad av pigment från en av Hagas mest älskade hyllor.

 

Share

För fem år sen. Idag.

Det är den 6 maj 2006 och för allra första gången sätter sig de fyra framtida sessorna i bilen söderut. Det är visning på ett antal hus ett par mil utanför Söderköping, och solen skiner. Faktum är att detta är första gången de över huvud taget åker bil tillsammans.
Men det skall bli långt ifrån den sista.

Kanske var det hundra andra spekulanter som tittade på gården. Vi dröjde oss kvar längst av alla, lät mäklaren åka hem, skruvade upp kaffetermosen och njöt av vårvärmen längs uthusväggen.

Det är viktigt med en tydlig målbild och på vägen tillbaka till Stockholm stannar vi i Norrköping och köper en rödvinbärsplanta, den ska vi plantera på gräsmattan när trädgården är vår. Och nu står den där.
I fjol gav den sin första stora skörd.

 

Share

En storlek större

Hönshustomten

Våren 2008 ökar vi tomten och ytterligare ett hus lägs till Hagas gårdsbild. Eller rättare sagt, till gårdsbilden har den ju hört hela tiden, men nu fick den återgå till gemensamt ägo. Det kändes toppen! Vad vi ska göra av vårt nya hus har vi då ännu inte bestämt, men nåt bra ska det bli.

Johan och Samuel fäller rutinerat de tallar på tomten som under vinterns stormar fått rötterna att tappa fästet. De som står kvar reser sig rakryggade.
Vi skålar för vår nya mark och Hagas framtid!

Hönshustomten invigning

 

Share

Ännu ett giftmord på Haga

Det är årets näst sista dag och åter igen matiné i Hagas sydsalong. Kanske finns det inget mysigare. Finfina gäster på besök, ännu en del julgodis kvar i skålarna, sofforna placerade längs rummets väggar och madrasser över hela golvet. Dagens Arsenik och gamla spetsar låter de två fryntliga fastrarna Abby (Josephine Hull) och Martha (Jean Adair) ta över giftflaskan från Marina Rudd (Elizabeth Taylor) i Spegeln sprack från kant till kant som avnjöts igår. Utsökt uträknad död i dess allra finaste form.

Share

Fåglar i November

Vi laddade fröautomaterna, och sen var det show-time.

Först ut var Talgoxe

…tätt följd av Blåmes

Entita (lätt förväxlad med Talltita) som mest brukar äta skvättfrön från marken var tredje framme

…ett gäng Sidensvansar, närmare 15 stycken, struntade i fröna och kalasade på äpplen istället

…men frukostens mest sällsynta gäst var Stenknäck, vilken fest, både för fåglarna och för oss.

Share

De dyker upp titt som tätt

Kräl- och groddjuren alltså. Våra grannar.

Som den här skogsödlan. Utan svans. Vilket är helt normalt för en skogsödla som blivit skrämd. När ödlan flyr ligger svansen kvar som en snopen souvenir för vem det än må vara som blivit för närgången. Vilket alltså inte är någon sessa.

Den här ödlan låg under en av såbäddarna. Den bidade sin tid. Kanske på att svansen skulle växa ut igen. Vilket den gör.

Vi gick till hygget på andra sidan skogsvägen för att släppa ned ödlan. Då dök denna salamander upp, precis på platsen vi valt. Så liten att den antagligen passade perfekt i ödlans mun. Vi hann rädda den.

Salamandern (vilket för svensk del innebär den större eller mindre vattenödlan) simmar annars med grodorna i vår damm. Fast bara under parningstiden. Sedan kravlar de sig upp på land och myser under våta stenar och stockar.

Kräl- och groddjuren dyker gärna upp när vi klipper gräset. Det är synd och skam att säga men vi skördar offer. Fast den här paddan klarade sig precis.

Liksom den här. Just denna padda växte upp och blev en stamgäst på nordverandan 2009. Den kom i skymningen och kravlade sig upp för trappstegen. Sedan satt den och tittade ut över sitt rike. Varje kväll.

Undrar om den har dött nu? Vi får se.

Utsläpp av grodyngel. Albert och Mattias hjälpte till. Notera också bilarnas parkering på gräsmattan. Sådant händer inte längre.

Share

Växthus

Diskussioner om ett växthus på Haga har varit många. Ett tappert försök att förverkliga drömmen gjordes då jag och Katarina byggde ett.  Bygget fungerade som växthus en sommar, idag är utrymmet vårt vedlider och förvaring för 1000- tals krukor i alla tänkbara storlekar, färger och material.

Här reser vi den hemsnickrade regelstommen.

Regelstommen täcktes med uv-beständig byggplast som vi fäste med häftpistol.

Joakim gör plantorna redo att flytta in, allt planteras om och krukor märks prydligt med skyltar gjorda av maskeringstape och blyerts.

Share