Maskuliniteten och konvaljen

Som jag redan konstaterat tidigare här på bloggen (och här) är det där med stereotyp manlighet inte riktigt min grej. Inte när lavendeln går i blom, ej heller i konvaljetid. På vår nya tomt breder sig en matta av väldoft ut vid denna tidpunkt varje år, stadigt växande mot nya domäner. Detta år tycks de liksom nödiga, med sin tydliga kurs in i det gamla dasset. Ifjol på tröskeln, denna majdag en bra bit förbi.

Share

Gammalt dass i ny ägo

Som skrevs här igår blev vi alltså med en ny fastighet strax innan jul förra året, sågen. Faktum är att samma sak hände också tidigare, redan innan sommaren blivit höst – men då med det gamla dubbeldasset. Långt ifrån 200 kvadratmeter och verkligen ingen vidare takhöjd att skryta med – knappt nåt tak alls faktiskt om vi skall vara helt ärliga. Men ändå, det känns fantastiskt att återställa den gamla gårdsbilden som nu inrymmer samtliga sex historiska fastigheter inritade på kartan: Haga, uthuset (med jordkällare i bottenplan), hönshuset, singeldasset och nu dubbeldasset samt svinhuset – åtminstone de delar som ännu står upprätt.

Vårt nya gamla dass står i en backe som varje vår överöses av liljekonvaljer.
Jag är försiktig med min längtan dit så att jag inte spricker innan jag är där.

Share

En storlek större

Hönshustomten

Våren 2008 ökar vi tomten och ytterligare ett hus lägs till Hagas gårdsbild. Eller rättare sagt, till gårdsbilden har den ju hört hela tiden, men nu fick den återgå till gemensamt ägo. Det kändes toppen! Vad vi ska göra av vårt nya hus har vi då ännu inte bestämt, men nåt bra ska det bli.

Johan och Samuel fäller rutinerat de tallar på tomten som under vinterns stormar fått rötterna att tappa fästet. De som står kvar reser sig rakryggade.
Vi skålar för vår nya mark och Hagas framtid!

Hönshustomten invigning

 

Share